När städning inte skapar mer städning

En sak som visat sig så underbar med att minimalisera mitt hem är det att när jag nu städar (läs: plockar, plockar, plockar… så som i alla fall jag gör så mycket, i synnerhet nu med barn!) så ger det verkligen effekt! Jag flyttar inte runt saker längre, jag flyttar tillbaka saker till dit dom hör hemma. Och när jag gör det så behöver jag inte flytta dom igen. Själva grunden till detta har egentligen inte med antal saker man äger att göra – även om det i praktiken är avgörande- utan det kommer ner till detta enkla att varje sak har en plats. Jag visste nog detta innan, men hörde det i mer samlad form i detta pod- avsnitt: https://podcasts.apple.com/us/podcast/041-organization-comes-down-to-this-one-thing/id1464758906?i=1000466271684. För den som gillar jätte- praktiska tips för ett enklare liv, i synnerhet tillsammans med barn, så kan jag rekommendera denna pod (The simple home). I vilket fall, att varje sak har sin plats är det som gör att allt evigt plockande av saker ger effekt. Och inte vill man väl hålla på och flytta runt saker mer än nödvändigt, det räcker för mig…

 

 

 

 

 

 För någon dag sedan såg det ut så här då vår ettåring (och vi, antar jag…) hade vänt upp och ner på vardagsrummet. Köket var inte i mycket bättre skick. Nog fick vi plocka och städa, jag och min man. Men efter den rejäla stund vi lagt på detta så slog mig en känsla av att verkligen ha städat, av att ha återställt vårt hem till hundra procent, av att inte ha lämnat något skräp till mig själv att ta hand om vid ett- bättre- lämpat- tillfälle (som sällan kommer). Nej, det låg inga saker i trappen, inga saker på hallgolvet, inga saker på byrån i vardagsrummet. Vi hade städat på riktigt och vi hade gjort det så att all den energi vi la på städningen gav utdelning i ett städat hem, pust, vilken lättnad!

 

Annars putsar vi vårt hem för fotografering inför försäljning, vilket kommer att ske i veckan. De närmsta dagarna lär därför bestå i att jag rensar ogräs och Elis jagar höns. Nå väl, det sista lär inte vara nödvändigt för fotograferingen, men ändå.

 

 

 

 
 
 
Allt gott, 
Ida